daylight save us
Sitter i Sandys rum och filosoferar om vad man kan göra utan pengar i en storstad som Manchester. Sandy och Bao underhåller sig själva med Xbox-spel, vilket ha pågått ganska mycket.
För de som inte vet så har jag redan ett bartender-jobb som väntar på mig, men jag kan tyvärr inte börja jobba innan jag får min "national insurance number". Jag var på intervju för detta i måndagst, då hade jag väntat en månad redan bara på denna interju. Jag hoppades som tusan på att man skulle få detta nummer direkt, så att jag skulle få börja jobba nån gång. MEN så var ju förstås inte fallet. Mannen som intervjuade mig påpekade vänligt att det kommer att ta 2-4 veckor innan det kommer hem i påstlådan.
Så nu underhåller jag mig själv med att göra ingenting. Har dock hittat en supermysig vandringsled bara 5 min från huset, så där har jag nu varit och vandrat, joggat och fotograferat (tänkte supermycket på dig Fanny när jag först upptäckte detta ställe, du skulle bli galen och fotografera sönder din kamera där).
Min första vecka här var dock nog ganska galen. Jag gick runt på en massa cocktail barer och lämnade min CV och försökte flörta till mig ett bartenderjobb. Gick ganska bra för jag blev kallad till en intervju till en bar som heter Baa Bar. Så nu väntar de bara på att jag ska få det där tusans nummret fixat så jag kan ringa dem. Då skulle jag få komma på introduktion. 3 dagar efter att jag anlänt kom en tjej som heter Kecia hit på besök, hon bestämde sig för att komma och hälsa på oss från Danmark. Vi tog oss igenom 19 spritflaskor på 3 kvällar, genom att spela deathpong. Deathpong går ut på att man har 2 muggar var istället för 6 på varje sida. Varje gång man träffar tar motståndaren en shot och varje gång man missar tar man en själv. Sådär håller det på tills spriten är slut eller någon deckar. 
Kommentarer
Trackback
